Det finns framtidshopp bland motiverade elever som vill något med sina liv. De vet att utbildning är vägen ut ur fattigdom och ger möjligheter för framtiden. Följ med biståndsledare Bjarne Rönnqvist (Missionskyrkan i Finland) till byn Olosiva utanför Arusha i Tanzania.

Eleverna i högstadiet sitter intensivt och jobbar – men inte i sina blå och gröna skoluniformer såsom vanligt. I dag avslutas nämligen skolåret och då är det fri klädsel som gäller. För flera av eleverna är det tredje året de nu avslutar och de flesta har sedan länge vant sig vid att det finns ett nytt högstadium i byn. Visst finns det också andra högstadier i området, men i de statliga skolorna kan klasserna ibland vara 100 elever och då är det svårt med koncentration och resultat.

Fenomenala resultat

New Life Academy (NLA), som Missionskyrkan i Finland är med och bygger upp, har gjort fenomenala resultat. I den nationella examen 2015 blev elevernas resultat bland tre bästa procenten i landet och undervisningsministern skickade ett eget undertecknat diplom till skolan.

Skolgården på NLA blir allt grönare för varje år. Foto: Bjarne Rönnqvist

När vi kommer in i klassrummet och stör, tappar alla fokus för en stund och tittar nyfiket upp för att se vilka de vita männen är. För Dennis Barman, som är med på resan, är detta första besöket i Afrika. Dennis är expert i redovisning och finns med för att granska att räkenskaper och bokföring fungerar som tänkt. Eleverna undrar förstås vilka vi är och projektansvarige Ruben Holmgreen Falk får presentera oss. Det blir glada miner, vi står ju som representanter för dem som byggt skolan.

Projektledare Ruben Holmgreen Falk på nya gymnasiumbyggnadens tak, i bakgrunden är högstadiebyggnaden. Foto: Bjarne Rönnqvist

Sång av 400 elever

Men största äran får nog Ruben. När vi vandrar vidare till lågstadiet så ställer sig alla 400 eleverna och sjunger en sång till hans ära. Eleverna kallar också skolan för Rubens skola och det finns till och med T-skjortor tryckta med den sloganen.

Lågstadieeleverna sjunger en välkomstsång om Rubens skola. Foto: Bjarne Rönnqvist

Flera byggnader har uppförts

Det är nu över fem år sedan första spadtaget togs i samarbetsprojektet att bygga en högstadieskola i byn Olosiva utanför Arusha i Tanzania. Mycket har hänt sedan vi gjorde vårt första besök. Många byggprojekt har genomförts; tre stora skolbyggnader för högstadiet har byggts och en fjärde byggnad är nu på gång för gymnasiet. Ett logement för tonårsflickor har också uppförts samt en medelstor toalettbyggnad, en vattenborrbrunn och ett vattentorn. Skolområdet har fått gröna fält, träd, blommor och buskar. Dessutom har köket och matsalsdelen förbättrats.

Hem för föräldralösa flickor

Sedan några år tillbaka utökades projektet till att stöda alla verksamheter på NLA; dagis, för-, lågstadie-, och högstadieskola och snart ett gymnasium där man kan fullborda grundutbildningen. Dessutom finns ett hem för föräldralösa flickor på skolområdet som nu också finns med i projektstödet.

Skolan värderas högt av eleverna

Men framför allt har ett högstadium fyllts med elever som är motiverade att göra något av sina liv. De förstår att utbildning är vägen ut ur fattigdom och ger möjligheter för framtiden. Många kommer från fattiga förhållanden och får ekonomiskt stöd för att klara skolgången med avgifter och skoluniformer. Idag betalar hälften av eleverna sina egna avgifter, medan de övriga som kommer från mera fattiga förhållanden är sponsorerade. Ett fadderbarn kostar omkring 20 euro i månanden, vilket täcker en del av elevens kostnad.

Många av skolbarnen bland massajerna bor i sådana här lerhyddor. Foto: Bjarne Rönnqvist

Stewen fick gott självförtroende

Ute på skolgården träffar vi Stewen. Han har under nästan hela sitt liv tillbringat tiden på skolområdet. Redan år 2000 kom han som några år gammal till dagiset på NLA. Nu går han fjärde och sista året i högstadiet men vill gärna fortsätta ytterligare de båda åren på gymnasiet, som just blivit klart, för att fullfölja sin utbildning. För några år sedan fick jag möjlighet att besöka Stewens hem så han kände igen mig och kom fram och hälsade.

Hemma hos Stewen Edmund Swai och hans mamma. Foto: Bjarne Rönnqvist

Nu vill han bli reseguide, berättar han på min fråga om hans framtidstankar. Han bor trångt med sin fattiga mor i Olosiva men har varit fadderbarn och fått stöd för sin utbildning på skolan. Han gjorde ett strålande resultat i den nationella examen och våra värdar Hannah och Egon Falk berättar hur hans självförtroende, självkänsla och målmedvetenhet vuxit med åren. Han är ett lysande exempel på hur utbildning ger ett hopp för framtiden i ett land som Tanzania.

Bjarne Rönnqvist