Vid partnerskapsmötet 3 december presenterades de nya partnerskapsorganisationerna och nya uppdateringar gällande avtalen mellan UM och partnerskapsorganisationerna. Biståndsminister Pekka Haavisto deltog och partnerskapsorganisationerna framförde sina kommentarer kring biståndet och partnerskapet med UM.

Den 3 december hölls partnerskapsmötet som partnerskapsorganisationerna och Utrikesministeriet deltog i. Utrikesministeriet (UM) har planerat att utöka antalet partnerskapsorganisationer och under mötet presenterades de fem organisationer som valts ut: Crisis Management Inititaive, Dagsverke rf., Reilu kauppa ry., WWF Finland samt Finlands flyktinghjälp.

Pirkko-Liisa Kyöstilä (t.v) och biståndsminister Pekka Haavisto (t.h.).
Pirkko-Liisa Kyöstilä (t.v) och biståndsminister Pekka Haavisto (t.h.).

Avtalet slopas
Nya rekommendationer har utarbetats för partnerskapsorganisationerna. Uppdateringarna innebär förenklingar i processer och dokumentering och kommer från och med nästa år att harmonisera med nya lagar om statsunderstöd. Hittills har partnerskapsorganisationerna och UM ingått ett avtal, som visserligen inte var juridiskt bindande, men förändringarna kommer att göra avtalen onödiga. De nya överrenskommelserna mellan UM och partnerskapsorganisationerna kommer att vara tydligare och ha mindre dokumentation och tydligare inbördes samband mellan olika dokument.

Biståndsministerns anförande 
Biståndsminister Pekka Haavisto poängterade i sitt anförande att det viktigaste för partnerskapsorganisationerna är kontakterna till UM och organisationernas inbördes stöd. Mångfald är en viktig del av arbetet, och frivilligarbetet fortfarande en viktig del av biståndet. Betoningen av mänskliga rättigheter har blivit en allt viktigare del av biståndspolitiken. En ny fråga som Haavisto lyfte fram är hur människor som lever i diasporan (t.ex. somaliska invandrare i Finland) kan vara till hjälp inom biståndet.

Partnerskapsorganisationerna efterlyste kriterier för fattiga länder
Anja Malm från Fidida förde fram partnerskapsorganisationernas anförande under mötet. Malm sade att biståndsorganisationerna är pålitliga, utför ett (kostnads)effektivt arbete och garanterar att hjälpen når fram. De arbetar på gräsrotsnivå och har en lång tradition av rättighetsbaserat arbete och fattigdomsbekämpning. Tyvärr kvarstår stora inkomstskillnader och därmed också ett stort hjälpbehov i många länder som nått över fattigdomsstrecket. En fråga som partnerskapsorganisationerna vill lyfta fram är att kriterierna för vilka länder som anses fattiga och därmed uppfyller biståndskriterierna bör preciseras. Innovativa inkomstkällor bör prövas i dessa länder.

Fredsfostran allt viktigare
Fredsfostran och fredsbyggande blir allt viktigare inom biståndet, vilket erfarenheter från Kyrkans Utlandshjälp, Finska Missionssällskapet och CMI visar. Konkurrens råder också inom fredsarbetet och det är oklart vilken roll UM har i att stöda det.

Under mötet konstaterades det också att medborgarorganisationerna ofta har mer kunskap än UM om lokala och regionala konflikter. Finsk “knowhow” växer i och med närvaron i utvecklingsländer. Medborgarorganisationerna ger finländskt bistånd ett ansikte, vilket är bra med tanke på att UM är rätt ansiktslöst.

Utsläppsrättigheter påverkar biståndet i framtiden
I år når vårt lands bistånd över 0,6 procent av bnp. Summan innehåller då försäljning av utsläppsrättigheter. Framtida bistånd är beroende av priset på utsläppsrättigheter och om framtida regeringar är villiga att ge dessa medel till biståndet.