Här hittar du publikationer och rapporter som är centrala i det finländska utvecklingssamarbetet. Dessa dokument är därmed också riktgivande för Frikyrklig samverkan som samarbetar med Utrikesministeriet. Klicka på rubrikerna nedan för att komma till den fullständiga texten om du vill läsa mer om de olika riktlinjerna.

1. Finlands utvecklingspolitiska åtgärdsprogram, 2012

Dokumentet beskriver inriktningen och fokusområden för Finlands utvecklingspolitik. Riktlinjer som är viktiga för att nå ökad effektivitet och bättre resultat i utvecklingssamarbetet berörs i texten. Åtgärdsprogrammet ska bemöta de ständigt föränderliga behoven från omvärlden. Det ska också hjälpa länder att inte vara beroende av hjälp utifrån.

2. Finlands utvecklingspolitik – Statsrådets redogörelse 4.2.2016
Sammanfattning av dokumentet

Riktlinjerna för Finlands utvecklingspolitik har dragits upp i statsrådets redogörelse i februari 2016. I redogörelsen beaktas den aktuella situationen i utvecklingsländerna, de globala målen för hållbar utveckling i FN:s Agenda 2030, det bindande klimatavtalet, flyktingsituationen och Finlands tillgängliga resurser. (källa: formin.finland.fi)

3. Millenniemålen

Finland har omfattat de mål som är uppställda i FN:s Millenniedeklaration. I enlighet med millenniemålen strävar Finland efter att utrota den mest extrema fattigdomen. Detta är en rapport från 2015 om de senaste framstegen i arbetet med millenniemålen.

4. Globala målen för hållbar utveckling, 2016 – 2030

De globala målen för hållbar utveckling ersätter millenniemålen som för tillfället fasas ut. De globala målen beaktas i Finlands utvecklingspolitik.

Källa: www.globalamalen.se

De 17 nya målen. Klicka för större bild. Källa: www.globalamalen.se

5. De mänskliga rättigheterna, FN samt Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

De mänskliga rättigheterna är grundläggande för Finlands utvecklingspolitik. Finland har undertecknat både FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna och Europeiska människorättskonventionen. Konventionerna betonar alla människors lika värde och rättigheter.

6. Parisdeklarationen och Accra Agenda for Action samt Busan-deklarationen

Dessa tre dokument innehåller principer och metoder för att effektivisera och höja kvalitén på det internationella utvecklingssamarbetet. Centrala fokusområden i dessa dokument är det lokala ägarskapet i mottagarlandet, anpassandet av stödet till landets egna behov, samverkan mellan givarna och harmonisering av deras arbetssätt samt den rapporteringsplikt som både givare och mottagare har. Handlingsprogrammet Accra Agenda for Action och Busan-deklarationen är skapade för att utveckla, stärka och göra snabbare framsteg mot de mål som Parisdeklarationen har satt upp. Läs mer i den gemensamma publikationen för Parisdeklarationen och Accra Agenda for Action, samt i Busan-deklarationen.

7. Istanbul-principerna samt Implementation Toolkit

Principer som är vägledande för civila samhällsorganisationer i deras utvecklingssamarbete. I dokumentet Implementation Toolkit kan man läsa om hur dessa principer kan användas och genomföras i praktiken.

8. Utvecklingspolitisk riktlinje för det civila samhället

Den politiska riktlinjen för det civila samhället i Finland definierar frivilligorganisationernas uppgift. Den syftar också till att stödja och stärka organisationerna för ett mer effektivt arbete.

9. Miljö och Finlands utvecklingssamarbete

Denna rapport beskriver, som titeln anger, miljöaspekten i Finlands utvecklingssamarbete.

10. Europeiskt samförstånd om utveckling

Detta dokument beskriver Europeiska unionens politik gällande utvecklingsländer och beskriver principer för Europeiska unionens stöd för utvecklingssamarbete. En huvudsaklig poäng är att unionens stöd kompletterar det statsstöd som medlemsländerna betalar för utvecklingssamarbete.

11.DAC:s ulandsklassificering 2014 – 2016

Detta är Development Assistance Committees (DAC) officiella ulandsklassificering. Utrikesministeriet kan stödja finländska organisationers projekt i de länder som finns med i listan. Helst ska nya projekt startas i de minst utvecklade länderna (Least Developed Countries).